Funktionsrätt i politiken: DUV träffar Sandra Bergqvist
I dag, den 3 december, firar vi den internationella funktionsrättsdagen. FN instiftade den här dagen år 1992 för att öka medvetenhet om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dagen firas världen över och den är ett bra tillfälle att diskutera ämnen som mänskliga rättigheter, delaktighet och jämlika livsvillkor för alla.
Vi på DUV i Västra Åboland tycker att personer med funktionsnedsättning ska ha en självklar roll i politiken i Finland. Som vi brukar säga: ingenting om oss utan oss. Därför har vår medlem Mats Nordström i veckan träffat politikern Sandra Bergqvist för att intervjua henne om aktuella funktionsrättsfrågor. Sandra Bergqvist sitter i riksdagen och är vice ordförande för Svenska folkpartiet. Vi träffades utomhus i Pargas centrum (med mycket avstånd på grund av coronaläget) och diskuterade social- och hälsovårdsreformen, välfärdsområdesvalet och mycket annat viktigt. DUV:s fritidskoordinator Anna Ilmoni var också med under intervjun, men det är framför allt Mats som har kommit på frågorna.
Hej Sandra! Är du bekant med funktionsrättsdagen sedan tidigare?
Jag visste faktiskt inte att dagen skulle infalla just den här veckan, men jag har ändå varit relativt insatt i funktionsrättsfrågor sedan tidigare eftersom min mamma länge har jobbat inom Kårkulla. Den vägen har jag alltså lite koll på det här området.
Du sitter ju i riksdagen. Hur tar ni personer med funktionsnedsättning i beaktande i ert arbete där?
Först och främst så kan man ta sig in till riksdagen även om man har en fysisk funktionsnedsättning. Så har det inte alltid varit eftersom man inte tänkte lika mycket på sådana saker tidigare, men i dag går det fint att komma in med exempelvis rullstol.
När det gäller de lagar som vi stiftar i riksdagen så är det viktigt för oss att ta alla människor i beaktande och komma ihåg att alla ska ha samma rättigheter. Det pratar vi mycket om, speciellt då det gäller olika social- och hälsovårdslagar.
Kan du förklara vad social- och hälsovårdsreformen (sote) betyder?
Social- och hälsovårdsreformen betyder att från och med 1.1.2023 så är det inte längre kommunen som bestämmer om hälsocentralerna, sjukhusvården, äldreomsorgen och så vidare. Allt det flyttas till någonting som kallas för välfärdsområden. Vi som bor i Åboland hör till Egentliga Finlands välfärdsområde. Det är där som man i framtiden kommer att bestämma till exempel hur hälsocentralerna och sjukhusen ska fungera. Det här betyder också att Kårkulla inte längre kommer att finnas på samma sätt som idag, för välfärdsområdet kommer att ta över servicen för personer med funktionsnedsättning.
Hur blir det för oss med funktionsnedsättning då Kårkulla försvinner i sin nuvarande form? Får vi lika bra hjälp i fortsättningen?
Tanken är absolut att hjälpen ska vara åtminstone lika bra i framtiden, men det är ännu lite osäkert exakt hur man ska ordna det i praktiken. Även om det blir lite förändringar i vem som bestämmer nu när Kårkullas roll ändras så ska servicen i sig fortsätta vara minst lika bra som nu.
Nu har vi snart ett välfärdsområdesval på kommande. Vad går det här valet ut på och på vilket sätt påverkar det oss med funktionsnedsättning?
Välfärdsområdesvalet är ett helt nytt val, och det ordnas 23.1.2022. Då ska vi välja vilka personer som får bestämma om de nya välfärdsområdena. Det betyder att det är de människorna som sedan kommer bestämma bland annat om tjänster för personer med funktionsnedsättning. Det är alltså ett jätteviktigt val eftersom det handlar om sådan hjälp som många behöver varje dag. Det är ännu ganska få människor i Finland som känner till det här valet, men jag hoppas att många vill lära sig mer om det. Välfärdsområdesvalet är lika viktigt som till exempel riksdagsvalet eller kommunalvalet.
Tycker du att det är viktigt att information om till exempel social- och hälsovårdsreformen finns tillgänglig på lätt svenska?
Det är jätteviktigt att det finns information på lätt svenska, både i talad form och skriven text. I nuläget är det ännu lite oklart hur allt kommer att bli och då kan det vara svårt att ge tydliga besked, men sakta men säkert så blir det klarare. Då ska vi se till att det finns information tillgänglig också på lätt svenska.
Hur ofta träffar ni personer med funktionsnedsättning i riksdagen?
Om man sitter i social- och hälsovårdsutskottet så kan man göra det ibland då man har olika hörande. Hörande betyder att sakkunniga personer kommer och berättar om sin syn på någon viss fråga. Till exempel Kårkullas chefer har varit och pratat med oss, men hittills har det tyvärr inte varit så vanligt att personer med funktionsnedsättning själva besöker riksdagen. När coronaläget blir bättre så skulle jag gärna se att ni skulle samla ihop ett gäng och komma och hälsa på oss, så kan jag visa er riksdagshuset!
Vad roligt, vi kommer gärna! En avslutande fråga: har du någon hälsning till våra medlemmar?
Ni får väldigt gärna vara i kontakt med mig om ni funderar över någonting, till exempel angående välfärdsområdesvalet, så kan vi försöka reda ut det tillsammans. Det allra viktigaste är nog ändå att vara aktiv, ställa frågor och komma med idéer. Ibland kan det vara så att ni själva vet allra bäst hur saker och ting borde vara, och då hoppas jag att ni hör av er till oss politiker och berättar vad ni tänker!
Vi på DUV i Västra Åboland vill önska dig en riktigt fin funktionsrättsdag. Kom ihåg att du kan göra skillnad och att du är bra precis som du är!
Om du har frågor till Sandra kan du höra av dig till henne per mejl: sandra.bergqvist@riksdagen.fi. Du kan också läsa mer om Sandras politik på sandrabergqvist.fi.
Text & intervju: Mats Nordström & Anna Ilmoni
Bild: Anna Ilmoni